Detta är det sista inlägget innan det nya året. Jag har inte så mycket att säga. Tänker inte summera detta året eftersom det känns onödigt. Jag hoppas ni får ett gott nytt år. Själv hoppas jag på att det nya året kommer vara bättre än det gångna. Men jag har dock ett nyårslöfte som jag hoppas jag kommer kunna hålla. År 2007 ska jag prioritera Orsi först och ingen annan. Detta kommer vara mitt år. Då jag tar hand om mej själv och inte bär alla andras problem på mina axlar. För jag har helt enkelt insett att jag är för snäll och om jag ska leka räddaren i nöden detta året också, så kommer mitt liv gå åt helvete. Så år 2007 ska dedikeras till mej själv. Jag ska ta tag i mitt liv och jag ber om ursäkt redan nu om ni kommer känna er en aningen försummade eller om jag kommer uppföra mej annorlunda vad det gäller vissa saker. Ni kommer alltid ha en vän i mej, och ni som känner mej väl vet att jag är den mest lojala vännen in i det sista. Men jag kan inte hjälpa folk som innerst inne vägrar att bli hjälpta och som vägrar inse att de själva måsta vara kapabla till att hjälpa sig själva innan någon annan kan göra det. Jag har mina egna problem och mitt eget liv som jag måste klura ut och få back on track. Jag orkar inte ta på mej ansvaret att vara den som alltid ska rädda alla andra, inte detta året, speciellt inte när de flesta aldrig finns där när jag behöver räddas. Och med dessa orden tar jag farväl av 2006. Jag älskar er. Glöm aldrig det.

Det är underligt hur livet har en tendens att överraska mej. Först var det underbart, sedan var det ett helvete, nu är det ett kärleksfullt kaos. Vet inte om du tror på mina ord, men mina känslor förklaras ganska bra i sången här ovan. Och även om allt är emot oss just nu, så vet jag att vi kommer klara oss. Helt enkelt för att vi måste.

I think my brain is tired because it hurts. And my stomach is full of Ben & Jerrys Phish Food. I had a lot of things that I wanted to say, but now that I actually sat down to write I cant really remember any of the important things. Oh well, Ill just bore you with the day-to-day stuff then.

Today we had a lecture about publishing. Not in great detail though because we’ll be covering it in third year, but it was still interesting. And my teacher is a bit hot. After my lecture I went to visit Jamie at Barcosa since I havent seen him for like 2-3 weeks. I actually did some serious studying while I was there which made me proud. Had a quick stop at The Metro to say hi to Chris and his friends (since they were going out tonight) before I came home.
(As you can tell, I do not have a very exciting life at the moment)

One exciting factor will, however, be tomorrows lecture. We have a woman from Columbia Records that is coming in especially to talk to us. Looking forward to that a lot. I also might be going to a Fatboy Slim gig in the evening if Andres can get me an extra ticket. But thats about as good as it gets this week Im afraid.

Dont really have any plans for the weekend. Thought Id spend some quality time with myself and my books and maybe even recover from this illness (I wish!). I might go and do some halloween shopping. We have decided to decorate the house a little, so I might go and see what stupid scary stuff I can find.

Furthermore, my ear still hurts and im still quite deaf. And due to my antibiotics I cant be a “real” student and drink. The positive thing about this is that Im saving money. And to be fair, I dont really feel like drinking.

Yesyes, a lot of boring things to tell, Im sorry. To spare you some further reading of my life as a “grandmother” I shall now retire to my room, watch the new episode of south park and then go to sleep.